Martin Luther i Torgau

Dr. Martin Luther påstod att: "Torgaus byggnader överträffar samtliga som uppfördes under antiken när det gäller skönhet. Till och med kung Salomos tempel var ju bara byggt i trä." Att det Luther påstod är sant kan du själv övertyga dig om ännu i dag under en guidad stadstur eller ett besök på Torgaus museer. Som genom ett under har man lyckats bevara Torgaus innerstad nästan helt från 1500-talet till våra dagar.

I staden finns omkring 500 byggnadsminnesmärken av europeisk standard i renässans- och sengotisk stil. Slottet Hartenfels är det bäst bevarade slottet i tidig renässansstil i Tyskland och det fantastiska rådhuset, som dominerar marknadsplatsen, tillhör höjdpunkterna när det gäller detta imponerande och historiska stadslandskap.

Den mest betydelsefulla kvarlevan av renässansarkitekturen i Torgau är Große Wendelstein vid slottets Hartenfels huvudbyggnad som skapades av Konrad Krebs 1533 - 1536.

Torgau kallas för

"Reformationens vagga"

Den eleganta trappan ringlar sig som en orm kring två våningar utan synliga förstärkningar. Vid den övre portalen finns en tredimensionell bild av Luther i en medalj.

I en sidobyggnad till slottet finns Slottskyrkan. Den invigdes den 5 oktober 1544 av Martin Luther. Den anses vara den första protestantiska kyrkobyggnaden. Här ser man ett praktexempel på hur reformationens idéer omvandlats till arkitektur och konst.

Den sachsiske kurfursten Fredrik den Vise, som föddes i Torgau, bekände sig förvisso inte till Luthers lära men han lät i alla fall Luther, som var bannlyst av både staten och kyrkan, få en fristad på Wartburg. Stadsrådet och borgarna i Torgau firade Luthers modiga uppträdande på riksdagen i Worms när han återvände från Wartburg. Torgau utvecklades till ett politiskt centrum för reformationen. I folkmun brukar man därför kalla staden för "reformationens vagga" medan Wittenberg kallas för "reformationens moder".

Det första tyska dopet ägde rum i Nikolaikyrkan redan 1519. Ett år senare hölls den första evangeliska predikan på tyska. År 1526 ingick kurfursten av Sachsen ett försvarsförbund med landsgreven av Hessen om de skulle anfallas av de gammaltroende.

1530 presenterade Luther, Melanchthon, Justus Johan och och Johann Bugenhagen "Torgauer-artiklarna" som låg som grund för Augsburgs konfession. Kurfursten Johann den Beständige reste tillsammans med Melanchthon till riksdagen i Augsburg. Martin Luther, som fortfarande var bannlyst, stannade kvar på fästningen Coburg där han fick den sachsiske kurfurstens beskydd. Fyra år senare upphävde kurfursten Fredrik den Stormodige, bosatt på residenset i Torgau, förbudet att trycka bibeln som kom ut i sin helhet i Wittenberg. Han hade efter sin far Johanns död utnämnts till sachsisk kurfurste 1532 och lät bygga om slottet, som förvandlades till ett prunkande och representativt residens.

Luthers fru Katharina von Bora dog 1552 i Torgau. Hennes grav finns i stadskyrkan St. Marien. Katharina-Luther-minnesmärket i hennes sista bostad påminner om den modiga hustruns gärningar.